När man driver företag råkar man för eller senare ut för någon kund vilken inte kan eller vill gör rätt för sig, dvs. den del av avtalet som säljaren har att fordra – betalningen – uteblir. Det kan finnas många skäl till att man inte får betalt. Det kan vara sakligt grundade skäl t.ex. motparten och säljaren har olika uppfattningar om mellanvarande avtals innehåll, leveransen, varan, tjänsten motsvarar inte vad köparen uppfattar att den skulle göra. Det kan vara tredska. Motparten vill helt enkelt, kanske grundlöst, inte betala. Det kan också bero på att motparten helt enkelt inte har resurser att fullgöra vad parterna överenskommit dvs. å ena sidan att erlägga betalning för det andra sidan tillhandahållit - levererat.

För att upprätthålla god omsättning i affärslivet har lagstiftaren sedan ”land skall med lag byggas” över tid tillhandahållit och utvecklat en mängd ”verktyg” för att med lagens hjälp erhålla betalning. Väldigt många, för att inte säga de flesta, civilrättsliga mål som våra domstolar handläger rör oreglerade ekonomiska mellanhavanden mellan parterna.

Inkasso

När det är konstaterat att en förfallen fordran har förblivit obetald kan man vidta en inkassoåtgärd för att om möjligt få betalt (den vilken inte fått betalt kallas borgenär). Av förarbetena till inkassolagen framgår att det inte går att uttömmande ange vilka påtryckningar mot en gäldenär (den vilken inte betalat kallas gäldenär) vilka utgör en inkassoåtgärd i lagens mening. Normalt är en inkassoåtgärd att en gäldenär hotas med rättsliga eller exekutiva åtgärder. Påminnelser om betalningsskyldigheten faller dock utanför begreppet inkassoåtgärd.


Tillstånd

Enligt inkassolagen krävs tillstånd för att bedriva inkassoverksamhet. Till inkassoverksamhet räknas indrivning av fordringar för annans räkning. Det finns vissa undantag från kravet på tillstånd. Det är Datainspektionen som meddelar och övervakar inkassotillstånd. Citus Juridik F:a innehar Datainspektionens tillstånd att bedriva inkassoverksamhet. Här finns en länk till Datainspektionens hemsida.


God inkassosed

Det framgår av inkassolagen att inkassoverksamhet har att bedrivas i enligt med god inkassosed. En gäldenär får inte vållas onödig skada eller olägenhet eller utsättas för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd. Även en borgenär som själv driver in sina fordringar skall tillämpa god inkassosed.


Inkassoärende

Vid en obetald fordran tillställs gäldenären ett inkassokrav. Ett inkassokrav skall vara utformat på visst sätt. Det föreligger således formkrav (5 § inkassolagen) för att ett kravbrev skall utgöra ett inkassokrav.

Man kan tänka sig tre huvudlinjer för gäldenärens agerande. Gäldenären betalar efter erhållet krav, såväl kapitalbelopp som den lagreglerade inkassokravskostnaden. Gäldenären hörs inte alls av eller gäldenären bestrider kravet, med eller utan grund för sitt bestridande.

Om gäldenären inte alls hörs av så bör en ansökan om betalningsföreläggande ges in till Kronofogdemyndigheten. Om gäldenären bestrider inkassokravet och bestridandet kan uppfattas ha en relevant grund så är det inte god inkassosed att ansöka om betalningsföre­läggande. Ärendet skall då i stället handläggas vidare genom att ansökan om stämning ges in gentemot gäldenären till relevant tingsrätt. Å andra sidan om gäldenärens bestridande har skett av okynne eller kan uppfattas ha skett enbart för att förhala handläggningen kan vägen att ge in en ansökan om betalningsföreläggande ändå, utan att det betraktas inte vara god inkassosed, användas.

När gäldenären har delfått betalningsföreläggandet från kronofogdemyndigheten har gäldenären en förklaringstid om 10 á 14 dagar på sig. Hörs inte gäldenären av inom förklaringstiden så utfärdar kronofogdemyndigheten ett utslag. Utslaget är en typ av dom, erhållen efter en summarisk process, vilket kan användas för utmätning etc. så kallad exekutiv åtgärd. Om gäldenären däremot bestrider betalnings- föreläggandet så frågar kronofogdemyndigheten borgenären om borgenären vill hänskjuta ärendet till tingsrätten för rättslig prövning. Om borgenären vill detta så lämnar kronofogdemyndigheten över ärendet till domstolen i annat fall så skriver kronofogdemyndigheten av ärendet.

Tingsrätterna prövar, i princip, bestrida betalningsförelägganden och bestrida inkassokrav vilka hamnat hos domstolen efter borgenärens stämningsansökan enligt samma gängse regler för handläggning av tvistemål. Tingsrätternas avgöranden sker genom en dom. Även en sådan är en handling, exekutionstitel, som kan ligga till grund för exekutiva åtgärder.


Gäldenären saknar utmätningsbara tillgångar

Om gäldenären saknar utmätningsbara tillgångar kan borgenären ansöka om att gäldenären försättas i konkurs. En konkurs innebär i princip att all gäldenärs egendom tas om hand av en konkursförvaltare vilken säljer gäldenärens samtlig egendom. Influtna medel fördelas sedan mellan borgenärerna. Att en fordran ej kan betalas trots en konkurs innebär inte, förutsatt att gäldenären är en fysisk person, att denna försvinner. Fordran kvarstår så länge gäldenären lever, tills den preskriberas eller betalas eller tills gäldenären beviljats skuldsanering. Är emellertid gäldenären en juridisk person, t.ex. ett aktiebolag så upphör den juridiska personen att existera i samband med konkursen.


Ytterligare ett sätt att utöva påtryckning

Enligt Högsta domstolens avgörande (NJA 1990 s. 585) framgår att en konkursansökan kan vara en inkassoåtgärd i inkassolagens mening.

I konkurslagen (1987:672) finns regler för att bestämma om gäldenären saknar betalningsförmåga, är insolvent. Enligt 2 kap. 9 § samma lag sägs att om inte annat visas ska en gäldenär, som är bokföringsskyldig eller har varit detta mindre än ett år före konkursansökningen, anses vara insolvent om följande förutsättningar är uppfyllda:
- gäldenären har, trots uppmaning av borgenären, låtit bli att betala klar och förfallen skuld inom en vecka, och
- borgenären har därefter sökt gäldenären i konkurs inom tre veckor, och
- skulden är då fortfarande inte betald.

Borgenärens uppmaning måste innehålla en upplysning om att konkursansökan kan följa. Uppmaningen ska delges med gäldenären och skall normalt ha föregåtts av ett inkassokrav med hot om att konkursrättsliga åtgärder kan komma att inledas om betalning uteblir.

Vid rättslig prövning av en tvistig fordran finns det i de flesta fall möjlighet att erhålla rättskydd ur en företagsförsäkring eller en hemförsäkring. Ta kontakt med Citus Juridik F:a så får Du mer upplysning om hur Du skall få betalt för Dina fordringar.